Vetenskap och hälsa

00:05 Många tonårstjejer är trötta och var tredje tonårstjej har hjärnbrist. Men hänger det ihop? 00:12 Ny överraskande forskning har visat annorlunda. Det ska vi prata om i dagens podd från Vetenskap och hälsa. Jag heter Jenny Loft-Ruff och med mig i studien så har jag Moa Wolf som forskar vid Centrum för primärvårdsforskning vid Lunds universitet och är specialist i allmänmedicin, alltså jobbar på vårdcentral. 00:33 Välkommen hit. Tack så mycket. Och även Anna Stubbendorf som är forskare vid Lunds universitet i nutritionsepidemiologi. Så kost och folkhälsa. Välkommen. Tack så mycket. Vi börjar med dig Moa. Ni har ju publicerat en studie här med 485 gymnasieelever som handlar om vad trötthet kan bero på. 00:55 Det var då 485 tjejer från två gymnasieskolor i Skåne. Dels från spyken i Lund och från Malmö Latin. Och de fick fylla i frågor om hur de mådde, om de var trötta, livskvalitet, mens, kost. Och så tog vi prover på blodvärde och hjärnbrist. Och vår hypotes för studien... 01:17 Det handlade dels om att vi trodde att mer vegetarisk kost skulle leda till hjärnbrist, att rikligare mens, att vi skulle kunna fånga det med frågor och att det skulle vara ökad risk för hjärnbrist. Sen trodde vi också, det var en huvudhypotes, att hjärnbristen i sin tur skulle vara kopplad till fatig, det vill säga en form av trötthet som man inte kan vila sig fri ifrån. 01:40 Vi fick inte riktigt de svaren vi hade förväntat oss, vilket vi tycker är väldigt spännande. Först blev vi förvånade och kliade oss i huvudet men vi har andra tankar kring vad tröttheten kan bero på. 01:53 Vad kan tröttheten bero på då om det inte är järnbrist? 01:57 Det vi såg var att riklig mensblödning, det var en faktor som var tydligt kopplad till ökad trötthet och det håller vi på att titta närmare på också de analyserna. 02:09 Och vad skulle det kunna bero på? Vad är hypotesen? 02:14 Ja, vi har diskuterat det här mycket och det vi kan se utifrån vårt material är bland annat att de som har rikliga menstruationer de verkar sova sämre. 02:24 Och det kan ju bero på dels en rädsla att blöda igenom såklart, men det kan ju kanske bero på menssmärta som vi inte vet så mycket om utifrån denna studien. Och sen finns det ett antal andra hypoteser som vi har också. Men det har visat sig vara en viktig faktor. 02:41 Kan det också handla om att man kanske undviker att träna och idrott, att röra på sig om man har reklimen? 02:48 Ja, det var också en av de frågorna att de undviker aktiviteter var ju väldigt sammankopplat med reklimen så att man kanske avstår från att göra grejer som man egentligen skulle vilja eller man... inte deltar i sport lika mycket. Det finns ju faktorer i vår studie som vi inte har svarat på som kanske delvis kan förklara det här med trötthet också. En sån viktig faktor är fysisk aktivitet och en annan sak är socioekonomi. 03:16 Och det kan vara så tänker vi, för vi såg inte heller någon koppling mellan vegetarisk kost och trötthet. Och där vet vi från andra studier, vet man då att personer som äter vegetarisk kost oftast har ett större hälsofokus generellt. Kanske motionerar mer, tänker mer på sömnen. Ofta har de också en bättre socioekonomi. Så det kan ju vara skyddande faktorer. 03:43 En annan sak som vi tänker är att fråga efter fatig- kanske inte är rätt sak att göra. Det här resultatet betyder inte att hjärnbrist inte är viktigt. Det vill vi nog fortfarande hävda att det är. Men det kanske är fel frågor att ställa på vårdcentralen- eller att tänka att någon som kommer med trötthet har hjärnbrist. Det kanske är en riklig mens- eller andra faktorer som vi då såg som handlade om- att man hoppade över måltider- Eller nikotinanvändning som också var ganska tydligt kopplat till ökad trötthet. 04:17 Det var den starkaste korrelationen egentligen. 04:21 Att hoppa över måltider förstår man att man blir trött när man inte har energi i kroppen. Men är nikotin dagligt rökande och snusande, varför blir man trött av det? 04:32 Jag kan säga det här om måltider först så är vi inte säkra på vilket som kommer först. Utan det kan ju också vara så att de som är tröttare går inte upp på morgonen för att äta frukost. Och att det därmed blir ett omvänt samband. Det kan vi inte fastställa i den här typen av studier vilket som kommer först. Utan vi ser bara att de är tröttare som hoppar över måltider. Och då gäller det både frukosten och skollunchen. 04:58 När det kommer till nikotin så vet vi inte heller vad det här beror på. 05:04 Men vi vet ju att varje gång man lägger in en snus eller röker så blir det dopaminpåslag. Eller det blir en slags belöning i hjärnan. En liten kick helt enkelt. Den mår man bra av men sen blir det också en dal efter det som gör att man vill röka igen eller lägga in en ny snus. Och den här variationen mellan dopaminkick och vilja att få det igen, att den kan vara tröttande. 05:31 Och vi kanske ska säga det, jag tycker det är intressant att vi såg ju redan ett samband, det räcker med att man hoppar över frukosten en dag i veckan eller skollunchen en dag i veckan för att vi ska se de här sambanden. Så det är liksom inte de som hoppar över varje dag bara där vi ser det här. 05:48 Vad gick gränsen för fatig? Jag tänker att väldigt många tonåringar tycker om att sova länge och vill sova mycket och är trötta. 05:58 Och det är en bra fråga för att det finns ingen gräns egentligen utan det här är inte en skala där man säger du har fatig eller du har inte fatig utan det är en skala från att ha lite till mycket. 06:11 Men man kan ju säga att det finns ju andra studier som har tittat på den här fatigskalan och våra ungdomar från den här studien de hade relativt sett var de ganska trötta. 06:25 Och det är klart att vi frågade också när vi inkluderade till den här studien eller på annonseringen så såg de ju också att det handlade om hjärnbrist och då kopplade vi det också till trötthet. Det är ju så det har sett ut liksom. 06:40 Och hur många var det av de här tjejerna som hade järnbrist? 06:45 38 procent var det sammanlagt som hade järnbrist och av dem var det, det beror på var man utgår ifrån för värde, men 3-4 procent som hade anemi utifrån de riktlinjerna som vi har i Region Skåne. 06:59 Det låter väldigt mycket med drygt var tredje. 07:02 Blev ni överraskade av den här siffran med var tredje som hade järnbrist? 07:07 Ja det blev vi. Det var betydligt högre än vad vi hade väntat oss. 07:11 Men även om hjärnbrist inte ger upphov till fatig så kan det ge upphov till en mer fysisk trötthet med muskelsvaghet och sämre kondition. 07:22 Vad är det hjärnet gör i kroppen? 07:24 Två tredjedelar av hjärnet cirkulerar i blodet, i hemoglobinet där det har till uppgift att transportera syret och på så vis gör det att vi får en bra kondition eller kan fungera helt enkelt. Det är livsviktigt. 07:39 Men när du säger bra kondition, tänker du att det behövs lite tränande också? 07:43 Det behövs det förstås också. Men vi vet ju till exempel att man kan dopa sig genom blodtransfusioner. 07:50 Så att ett högt blodvärde är bra för kondisen. Då får man en bra syresättningsförmåga. Så det vet vi. Sen är det en tredjedel som finns lagrat i mjälte, lever, muskler. Där har det också andra funktioner. Det här är lite mer nytt. Fram till millennieskiftet tänkte man mer att hjärnet var viktigt för att vi skulle ha ett bra blodvärde. Men efter det har det kommit studier som talar för att hjärnet även på andra ställen i kroppen har funktioner till exempel för minne, kognition, för att kunna få bra skolresultat. 08:33 Man vet helt säkert att det är viktigt för hjärnans utveckling hos foster till exempel så att det är viktigt att en mamma inte har blodbrist eller anemi under första delen av graviditeten för det kan påverka barnets hjärnutveckling. Så att fler studier har kommit kring det här där man tänker att det kanske är viktigt att fånga hjärnbristen innan den hinner bli en blodbrist. 08:57 Men vad är skillnaden mellan hjärnbrist och blodbrist eller anemi? 09:03 Järnbristanemi, det får man när järnbristen har blivit så stor så att inte järnet räcker till för de röda blodkropparna. 09:16 Kan man säga att det är liksom som en... 09:20 trappade då där hjärnbrist är det första steget och blodbrist då är det allvarligare. 09:26 Det är en jättebra förklaring. 09:28 Jag tänker här och nu pratar vi om tonårstjejer och också deras kostvanor och då var det fler som hade hjärnbrist om man var vegetarian. Men hur såg det ut för dem som var peskitarianer till exempel som åt fisk men inte kött men allt annat? 09:46 Där var det faktiskt också oväntat många som hade hjärnbrist i den gruppen och det vet vi inte riktigt vad det beror på. Vi har ju inte så detaljerade frågor om kosten som jag ska inte säga att vi hade hoppats på men det är ju alltid en avvägning man gör när man ska ställa frågor att det får inte bli för mycket. 10:07 Så att vi kunde se att de som uteslöt rött kött oavsett om de åt pesketariskt, det vill säga åt fisk eller de som åt vegetariskt eller veganskt att de hade högre nivå av hjärnbrist. 10:21 Och hur tänker du runt det? 10:23 Jag tänker att det kan vara så att många har ändrat sina kostvanor under tonåren. 10:30 Och att man kanske plockar bort istället för att ersätta. Det vill säga att du inte vill längre äta kött. 10:38 Och då ersätter du det med pasta eller ris eller potatis eller bröd eller någon typ av snacks kanske. 10:46 Och då får du inte i dig en ersättning för det som du har plockat bort på riktigt samma sätt. 10:53 Så vad ska man äta? Man ska äta en järnrik vegetarisk kost. 10:58 Ja men det är ju då viktigt att tänka på att man ersätter det man plockar bort. Och då är ju baljväxterna jätteviktiga. Det vill säga ärter, bönor och linser. Och där finns ju väldigt många produkter idag att välja på. Både olika slags biffar eller olika slags nuggets eller så. 11:17 Hjärnupptaget från de produkterna är lägre och vi tror att det är viktigt att även äta baljväxter i en mer renare form och även att äta tofu och tempe till exempel som är livsmedel som har använts i stor utsträckning i Asien i många år. 11:36 När du säger baljväxter i en renare form, betyder det rå? 11:40 Nej, inte rå. Men jag tänker att man kan använda linser i grytor och soppor eller bönor i sallad och att använda dem utan att de behöver gå och bli en köttliknande produkt. För att man kan äta vegetariskt och ändå ha utmärkta järnvärden. Absolut, det kan man. Och det vi också har diskuterat mycket är hur, och som vi inte vet något om från den här studien, det är vilket stöd som man får hemifrån. För det kan också vara så att man kommer hem och säger att nu vill jag äta vegetariskt och sen... 12:13 Plockas då köttet bort men det finns inte riktigt någon support hemifrån att ersätta det med någonting annat. Och där tror vi att det kan vara en bidragande orsak både de valen som tonårstjejerna gör själva men också de valen som man gör i familjen. Att man behöver helt enkelt se till att man får i sig tillräckligt med järn oavsett vilken typ av kost man äter. 12:35 Och hur mycket järn var det man skulle få i sig? 12:38 Det ligger någonstans mellan 10 och 15 milligram per dag. Eller 15 milligram för menstruerande kvinnor. Vad säger du Anna? Jo men det ligger mellan 10 och 15. När man slutar menstruera eller innan så är det lägre. Och det vi vet är att när tjejer kommer i tonåren och får män. Så egentligen skulle behöva få i sig mer hjärn. Så är det snarare så att de börjar äta mindre hjärn. De trixar lite med kosten och ändrar. Och det vet vi från Riksmaten Ungdom som gjorde en kartläggning 2016. 13:12 Driftsmedelsverkets kartläggning. 13:14 Och där var det 28% som hade hjärnbrist. Och i vår studie då åtta år senare så är det en större andel 38%. Vilket skulle kunna tala för att det har blivit någon ändring i kosten. Eller att det är så att man kanske använder mindre p-piller och har mer menstruationer. Vi vet inte riktigt. 13:35 Men om hjärnbrist är så vanligt och man ändå har ett kunskapsläge där man misstänker att det hänger samman med många olika dåliga saker och kognitiv utveckling och koncentrationssvårigheter. Borde man då screena tonårstjejer i Sverige för hjärnbrist? 13:54 Kanske, vi vet ju inte riktigt men vi har utvecklat utifrån den här studien som vi gjorde så har vi tittat på vilka frågor det är som bäst identifierar dem med hjärnbrist och så har vi lagt ihop det eller vår doktorand har lagt ihop det till ett femfrågeformulär hjärnfemman eller Iron 5 kallar vi den. 14:15 Men det här med att screena, man kan tänka att det är viktigt att hitta men det är en kostnad att ta prover på alla och därför tänker vi att kunde man med de här fem frågorna hitta dem till exempel i gymnasiet att skolsköterskan kan ställa dem så kanske man kan skicka iväg en en del, de som verkar ha en ökad risk. När vi tittar på de här fem frågorna i det tidigare data som vi har så tror vi att vi skulle kunna fånga åtminstone 75 procent av de som har hjärnbrist med de här frågorna. 14:51 Jag tänker om man är tonårsförälder till en trött tonårsflicka. Vad är det för tecken man ska vara uppmärksam på? Och kanske när ska man gå till vårdcentralen? 15:02 Som man kan säga att mensen är det allra viktigaste. Har man en dotter med riklig mens så är risken ganska stor att hon kan ha hjärnbrist. Hur vet man om det är riklig mens? Det kan man fråga henne. 15:19 Eller så kan man fråga det här, har du så riklig mens så att du de dagarna då mensen är som rikligast avstår från aktiviteter? Det är en av de här frågorna. 15:29 Eller upplever du din mens som speciellt obehaglig under de dagarna som du har som mest på grund av att den är så riklig? Så det här med obehag kopplat till mensen eller att man ställer in aktiviteter. Så det är de frågorna som ingår i det här formuläret. Och sen så mer generellt tror jag på vårdcentralen att vi brukar fråga efter blöder du igenom och så. Så det är också en sån sak. Eller behöver du byta skydd på natten? Behöver du byta skydd ofta? Sen har man gått ifrån att tidigare prata om att det ska vara mer än 80 milliliter per månad och så vidare. 16:00 Det är ju inte en kotte som vet hur många milliliter. Kanske vet man de andra vänner mänskopp nödvändigtvis. Men annars är ju det jättesvårt att veta. Men man har gått ifrån det, den här typen av objektiva mått, till att mer och mer prata om subjektiva mått. Så tycker du att du har en riklig mens som är besvärande för att den är riklig, då har du det. Ja, och då kanske man också sover dåligt. Exakt, ja. Så det är två frågor. 16:27 Och sen har vi frågor som rör kosten också. 16:30 Precis och då handlar det om just det här med att yteslita köttet framförallt som vi har sett och då är det ju frågan kring det röda köttet. 16:40 För det är det röda köttet som innehåller mest järn, kyckling är inte alls lika järnrikt. 16:46 Nej, det är det inte. 16:49 Framförallt i röda köttet som innehåller något som heter hemjärn. Det finns i viss utsträckning även i kyckling och fisk men det finns bara i animaliska produkter. Det vet man att det är lättare för kroppen Att ta upp det hjärnet och det är framförallt mer opåverkat av andra faktorer som vi äter samtidigt. Så man kan säga att det vi äter är vi ganska säkra på hur många procent vi kan ta upp. När det kommer till det hjärnet som är icke-hemhjärnet, där är det många andra saker i kosten som påverkar om vi tar upp det eller inte. 17:22 Men har vi kommit till frågan om hjärntabletter? De är ju receptfria. Vem som helst kan köpa dem. 17:28 Om man är tonårs tjej och trött och har riklig mens ska man testa om det blir bättre med hjärntabletter. 17:35 Vad ska bli bättre? Att man blir piggare. Ja, precis. Och då kan vi säga att det kanske man inte blir då om vi nu tänker att hjärnbristen och blodbristen i sig inte är trötthet. Om man har riklig mens så ska man försöka komma till rätta med det om man vill komma åt tröttheten. Det är ju den tolkningen vi får göra utifrån resultatet i vår studie. Men frågan om hjärntillskott. Jag tänker så här att har man riklig mens så finns det dels flera saker man kan göra för att minska den. Och det har vi också sett i en annan liten studie som vi har gjort. 18:09 Kvinnor vet ganska lite vad de kan göra för att reglera mensen. 18:13 Och vad kan de göra? 18:15 Man kan köpa receptfritt cyklokapron på apoteket eller transexamsyra heter det också och det kan man då ta under mensens rikligaste dagar och det är många tabletter, de är lite stora, det kan kännas jobbigt men man kan få det på recept så blir det billigare också. 18:31 En annan sak är att de smärtstillande tabletterna man kan ta om man har mensverk till exempel, de kan också reducera mensmängden så att till exempel naproxen eller repreende som vi kallar för NSAID kan minska mensmängden. Och sen är det p-piller till exempel eller spiral. Och det är också frågor som vi har i det här hjärnfemman, Iron 5, där vi frågar har du ett hormonellt preventivmedel? Och det är ju hormonell spiral som jag pratar om. Koppar i spiral kan ju istället göra att man får rikligare blödningar. 19:05 Och den femte frågan kanske vi också ska nämna och det är då en fråga tar du multivitamin med hjärntillskott för då är risken mindre. Och jag skulle säga att jag tycker inte man ska börja ta rena hjärntillskott utan att veta hur det ligger till utan då tycker jag nog att man ska kolla om man är orolig för att man har hjärnbrist. Till exempel på grund av att man äter vegetariskt eller att man har riklig mensblödning. Då tycker jag man ska kolla det. 19:30 Nu pratar vi om kosttillskott. Hur ska man tänka runt kosttillskott kontra att försöka balansera med annan mat? 19:37 Jag tänker att förstahandsalternativet borde vara att komma fram till varför hjärnbristen har uppstått. Särskilt om man är tjej i tonåren så är det kanske inte realistiskt heller att man ska fortsätta med den här orsaken. är anledningen till järnbristen men att då kompensera genom att ta tillskott under stora delar av livet. Det tror inte vi är ett bra sätt att hantera det här på sikt. Självklart är det ju så att de kan användas under en period för att komma upp i mer rimliga nivåer men vi tror att man måste åtgärda både kanske intaget och uttaget så att säga att både se över vad man äter och hur stora menstruationer man har. 20:20 Det är viktigt att man får i sig tillräckligt med hjärn men det är också viktigt att det är hjärn man får i sig att det finns möjlighet för kroppen att ta upp det i hjärnen. 20:28 Du pratar om kroppens upptag av hjärn. Finns det något man ska tänka på när man äter? Alltså hur man kombinerar olika livsmedel? 20:37 Ja det finns det, speciellt när det gäller det hjärnet som inte är hemhjärn, alltså det icke-hemhjärnet. Det vet vi att det påverkas av om vi intar livsmedel med syror samtidigt. Syra kan vara vitamin C, ascorbinsyra. Om vi äter grönsaker i måltiden eller äter en frukt i samband med måltiden så ökar upptaget av hjärn. 21:00 Det kan också vara någonting som är fermenterat, till exempel surkål eller kimchi eller någon annan typ av fermenterad grönsak. 21:11 Det som man också ska tänka på är att undvika hämmande faktorer och saker som stoppar upptaget. Då kan det vara till exempel kaffe och te. Vi vill inte att det ska intas i direkt anslutning till måltiden utan vill man dricka kaffe så kan man vänta en stund tills efter man har ätit om man vill ta upp så mycket järn som möjligt. 21:30 Så inget kaffe på maten där? Precis. Men det mesta järnet som vi äter kommer det från rött kött? 21:37 Nej, faktiskt inte. Om vi skulle utgå från att man kommer upp till det här dagliga intaget som är rekommenderat ungefär. Som vi sa innan mellan 10 och 15 gram. Men om vi säger 13 milligram järn utifrån de nordiska näringsrekommendationerna. Så är det så att skulle vi äta 500 gram rött kött i veckan så skulle vi få ungefär 1,4 milligram av järnet från köttet. Resten skulle komma från andra källor. 22:05 Som till exempel? 22:07 Det är våra cerealier, alltså våra bröd, pasta, ris och så vidare, spannmålen. Det är en stor källa, särskilt om vi väljer fullkornsprodukter. Det gäller även baljväxt, det är också en stor källa. Sen är det också gröna bladgrönsaker och det tror jag att alla har hört talas om det här med att vi börjar äta spenat. Det kan vara så att just hjärnet i spenat är lite svårare att ta upp. Men andra gröna bladgrönsaker som mangold, pakchoj, det finns väldigt många idag, stort utbud att välja på. 22:42 Det kan vår kropp ta upp bra. Precis, det kan vi ta upp. Och det skulle jag säga, det är viktigt att fokusera på att äta en bra kost som helheten. 22:51 Er forskning har ju blivit mycket uppmärksammad och då undrar jag hur ställer ni er till köttfria måndagar? Någonting som har debatterats. 23:02 Jag tycker att skolan och både förskola och skolnivån har en väldigt viktig uppgift att lära barnen hur man kan äta bra sammansatt måltid utan att den innehåller något kött. Så jag tycker att köttfria måndagar har en väldigt viktig pedagogisk funktion idag. 23:25 Och det har också pratat om att tjejer borde äta chokladbars med hemjärn. 23:31 Vad tänker du om det? 23:33 Ja det tänker jag på samma sätt som Anna säger egentligen att vi är mer för att man ska ha en balanserad och bra kost. Vi tror inte att tillskott av chokladbars är ett bra sätt utan om det handlar om trötthet så finns det många andra saker och järnbrist också som man kan göra bättre för att komma till rätta med det. 23:54 Det pratas också om köttfaktorn som då går ut på att om man äter lite kött så är det lättare att ta upp järn från annan mat. 24:03 Ja det stämmer och är det så att man inte helt utesluter kött och sin kost så är det ju en sak som man kan ta med i beräkningen att om man delar upp det köttet som man äter istället för att ha det som en måltid i veckan så kanske man har lite grann. utspritt över veckan och att det kan hjälpa till att ta upp det hjärnet som kommer från andra källor än köttet. Det vi inte riktigt vet är hur det fungerar, den här köttfaktorn. Man vet inte riktigt varför det fungerar. Men vi vet att C-vitamin och andra syror är mer effektivt. 24:36 Så C-vitamin är mer effektivt än kött? 24:40 Ja, och är det så att du helt utesluter köttet så är ju också en köttfri källare bättre. 24:46 Nu har vi ju pratat här om tonårstjejar, det är ju de som ni har forskat på. Men gäller det samma för kvinnor i fertil ålder eller minskar blödningarna hos kvinnor när de blir äldre? 24:57 De första åren har man det som kallas för anovulatoriska blödningar ganska ofta. Det betyder att det kanske inte blir en ägglossning. Då hamnar hela menstruationen lite ur lag och då kan det bli väldigt rikligt. Det är samma som händer egentligen preklimakteriellt i den fasen. Det är därför kvinnor precis innan klimakteriet kan besväras av rikliga mäns blödningar. Där har vi en grupp till som är lite utsatta. 25:27 Dess emellan så är det minskade besvär. 25:33 Tonårsflickor, preklimakteriellt och sen så är det vid graviditet också som det är hjärnkrävande. Men det beror ju mer på tillväxten. 25:42 Det beror på att det behövs hjärn till barnet också. 25:45 Precis och det är en av anledningarna till att tonårstjejer också behöver för de växer mycket. Så den tillväxten kostar också hjärn så det är inte bara att de äter annorlunda och börjar menstruera och kanske har rikliga mensblödningar utan tillväxten i tillväxtspurten kostar hjärn. 26:01 Något som är ganska förvånande är att det inte finns så mycket forskning om hjärnbrist i Norden trots att studier har pekat på att vi har ovanligt mycket hjärnbrist hos kvinnorna här i Norden. Vad beror det på? 26:14 En jättebra fråga. 26:16 Vi bidrar till att försöka ändra på det. Men något som också är intressant tycker jag i det här är att det också är väldigt olika gränser för vad man kallar för järnbrist. För jag skulle vilja säga att vi kanske inte riktigt har identifierat den här ganska stora förekomsten. De här 38 procenten som vi pratar om det gäller om man tittar på den internationellt vedertagna gränsen från WHO som säger att 15 är en bra gräns. Så det finns liksom ett definitionsproblem till att börja med. 26:47 Där vi i Sverige ligger lågt och i Region Skåne ligger vi väldigt lågt. Och det kanske kan vara en anledning till att man inte identifierar att det är många med hjärnbrist. Om det inte lyser upp i referenslistan när man tar proverna så ser det ut som att ett ferritinvärde på 10. Det är normalt men enligt WHOs riktlinjer. Så borde det vara minst 15 och enligt andra om man pratar med till exempel gastroenterologer eller gynekologer som vill de gärna ha ett färgtingvärde upp till 30 för att man just ska ha möjlighet att blöda lite varje månad och ändå hålla en bra nivå. 27:23 Så vi kan säga då att hjärnbrist är vanligt i Sverige hos kvinnor men inte hos män. Vi har inte nämnt män en enda gång men är det väldigt ovanligt med hjärnbrist hos män? 27:34 Ja när man tittade i den här Livsmedelsverkets kartläggning Riksmaten ungdom 2016 så var det 28% hos flickorna men det var 2 eller 3% hos pojkarna så det är ju en stor skillnad där. 27:49 Och det är väl kopplat både till kosten eller hur det olika ser ut. Och sen så menstruationen då förstås. Om man tänker hjärnbrist så är det då kan man säga att ja, riklig mens sannolikt hjärnbrist. 28:03 Vegetarisk kost stor sannolikhet för hjärnbrist. Kombinationen har vi sett och också publicerat en studie. 1 plus 1 är mer än 2 där så det blir en väldigt ökad risk om du både är vegetarian och har rikliga menstruationer. Då har du sannolikt hjärnbrist. 28:23 Men det är då framförallt rikliga menstruationer som leder till tröttheten. 28:29 Sen kan det också vara så att hjärnbristen tar sig uttryck som en annan form av trötthet än den som vi nu har studerat och inte kunnat se ett samband med. Det kan också vara så att man uppvisar mer en fysisk trötthet, det vill säga anfördhet, att det är jobbigt att röra på sig eller att man deltar i en sport, att man märker att ens resultat försämras. Och det har vi inte tittat på i vår studie, men det kan vara att det är så det tar sig uttryck. 28:59 Nu börjar det bli lite dags att avrunda här. Men om man är en trött tonårstjej eller har en trött tonårstjej hemma, Anna vad skulle du skicka med för medskick om du fick skicka med en sak? 29:12 Jag skulle säga att det är viktigt att se över hela livssituationen och utifrån, om jag ska basera det jag säger nu på vår studie så skulle jag säga att inte använda tobak, äta regelbundet och att göra de förändringar som ändå är ganska lätta. 29:30 Jag ska inte säga att det är lätt att göra det men att det är möjligt att åtgärda de här sakerna och äta varierat. 29:38 Och vad skulle du skicka med? 29:40 Jag skulle skicka med att fundera på hur det ser ut med mensen. Ställa de här frågorna. Upplever du mensen som obehaglig när den är riklig? Undviker du aktiviteter när mensen är som mest riklig de dagarna? Är du rädd för att blöda igenom? 29:55 Det hade varit en sak att titta på och det går att åtgärda som sagt. 30:03 Idag har vi försökt att hålla tungan rätt i mun och klara av att ha två tankar i huvudet samtidigt. För vi har pratat om att fatig inte beror på hjärnbrist. Men det hänger ihop med den trötthet som innebär dålig kondis och muskelsvaghet. Det kopplas till hjärnbrist. Fatigen hänger istället ihop med rik mens som stör sömnen och med att skippa måltider och framför allt med att snusa eller röka dagligen. Här finns det saker att göra, till exempel receptfria läkemedel för att minska blödningar och förstås inte hoppa över varken frukost eller lunch, också försöka sluta snusa och röka. 30:42 Sen har vi också pratat om att många tonårstjejer lider av hjärnbrist. 30:47 För den är ju ett hälsoproblem även om den inte leder till fatig. 30:52 Att krympa mensen med läkemedel hjälper ju också mot hjärnbrist. Och att äta en multivitamin med hjärnskydda. 31:00 Och vegetarianer har oftare järnbrist än de som äter kött. Men om man äter mer varierat, nog med bönor, linser och fullkorn, så kan man som vegetarian eller pesketarian ändå få fina järnvärdar. 31:16 Tack så mycket. Det var jättetrevligt att ha er här. Tack så mycket. Ni har lyssnat på Vetenskap och hälsa med mig Jenny Loftrup. Och sen så i studion här så har vi haft Moa Rolf som forskar vid Lunds universitet och Centrum för primärvårdsforskning. Och Anna Stubbendorf som också forskar vid Lunds universitet. Du har lyssnat på en podd från Vetenskap och hälsa och en sån dyker upp varannan torsdag. Där finns det också massor att läsa om forskning inom medicin och hälsa. 31:51 Nyhetsartiklar och man kan beställa våra tidningar gratis om det är något särskilt område som du är intresserad av. Och vid ljudspakarna idag, Andreas Irbring och jag heter Jenny Loftup.